tisdag 14 oktober 2008

Axel pratar nästan konstant...

nuförtiden. Det är helt otroligt vad mycket ord han kan, de har verkligen bara legat och grott inom honom fram tills nu... Han kan redogöra för allting och han ger sig aldrig om det är ett ord man inte förstår. Han upprepar och upprepar och upprepar tills man själv upprepar vad det är han vill säga. Det går inte att säga ja och låtsas att man förstår, för det genomskådar han genast. Häromkvällen grät han och skrek i nästan en timme. Han upprepade gång på gång ordet "munga" och jag försökte med allt... Menar du "många"? "Långa?" Jag försökte säga att vi får göra det imorgon... Men han gav sig inte. Tillslut kom Björn på att han sa "sjunga", han ville att jag skulle sjunga godnattsången... När jag gjorde det så somnade han på 5 sekunder. Gissa om jag kände mig som en värdelös mamma, jag hade så dåligt samvete! Arg hade jag varit också för att han inte sov. Stackars lilla plutten!

Han frågar om precis allting. E de??? Och så ska man säga vad det är. Säger man fel säger han nej, och så säger han vad det heter... Hans roligaste fraser nu är "jag vet inte" och "jag kan inte". Det låter så gulligt när han säger det. Han sjunger också mycket nu. Mest Bä bä vita lamm och En liten båt... Väldigt gulligt det också!

Själv hostar jag och snorar som vanligt. Men mår nog, hör och häpna, faktiskt lite, lite bättre...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar