lördag 30 juli 2016

Så var vi då här igen...

Fotboll på TV:n. Ikväll nån helt ointressant match men den utspelas (inspelas? )  tydligen i Göteborg där vi också befinner oss så då var det viktigt att titta. Också för att nån Satan eller nåt spelade sin första lag för sitt nya lag.

Då var vi här igen passar också bra på vår rent fysiska plats. Vi är tillbaka i huset vi semestrar i förra året och familjen vi bytt hus med är tillbaka i vårt hus. Förra året bodde de i en byggarbetsplats med spånskivor som golv. Vi bodde superlyxigt i deras hus utan sågspån och med ett helt golv. Det känns skönare i år när man kan byta hus mot hus liksom... Det som är nytt för i år är två katter. En hel vecka innan avfärd snyftade Elin ett par gånger varje dag eftersom hon "snaknade katterna i Addeborg" (saknade katterna, som hon för övrigt aldrig träffat, i Göteborg, red. komm. ) Nu snaknar hon inte längre.  Hon älskar dem med hull och hår. Maken till snälla katter får man leta efter. Hon kramar dem, pillar dem på nosen, borstar dem och leker själv katt. De bara ligger på sidan och blundar. Jag som är hundmänniska ut i fingerspetsarna börjar till och med tänka tankar som "om jag skulle ha en katt skulle. .." . Nu ska vi nog kanske ändå inte det eftersom Björn varit allergisk hela sitt liv. Och Oscars ögon har varit oroande röda och svullna och kliiga av och till sen vi kom. (Ögoninflammation? ). Dessutom är Oscar lika paniskt rädd för katterna som Elin älskar dem. Han skiker och springer varje gång nån av dem gör en oförutsedd rörelse. (Hur kan barn bli så olika?) Men ändå,  om jag skulle ha en katt skulle jag ha en kattlucka.  Och jag skulle uppfostra katterna som de här är uppfostrade.  Så. Nu fick jag säga det...

Semester med tre barn är alltid ett äventyr. För oss har det gått över förväntan. Det kan bero på att vi bara gjort roliga barnsaker (Slottskogen, titta på djur, leka i stora lekparker, jagat Pokemons, åkt spårvagn, åkt tåg, ätit glass och lekt i Alfon Åbergs hus). Och för att båda twinsen somnade när vi gjorde den första vuxensaken (åkte Paddan). Imorgon ska vi åka till Ullared.  Say no more. Barnen är mutade. Så mycket kan jag ändå bjuda på...

torsdag 21 juli 2016

3,5 dygn...

Var tydligen som behövdes för att den slitna, stressade mamman skulle bli en sjuk mamma. Sällskapssjuk. Halssjuk. Och lite avundssjuk.

Nu har jag njutit färdigt. Det gick väldigt snabbt över det där. Trodde verkligen inte det när jag bloggade igår kväll men redan idag på morgonen kände jag att jag varit ensam klart nu. Jag vet liksom inte vad jag ska göra hela dagarna. ..

Idag har jag varit på Skanvik.  Det saluförs som stället i västervik där du kan ha en klippa för dig själv. Och bada från klipporna. Idag var det ungefär 40000 människor där. Och jag. Havet var i uppror efter senaste dagarna blåst så jag vågade inte bada. Dessutom har jag bränt mig.

Jag har för ont i halsen och känner mig för sjuk för att ens jaga Pokémons.

Imorgon ska jag jobba igen. Skönt med lite mening i sitt liv igen...

onsdag 20 juli 2016

Det här med att vara ensam...

Helt ensam i ett tyst hus. Man kunde ju tro att det skulle kännas ensamt. Att man skulle tröttna och börja längta efter bråk, skratt, kaos vid matbordet och de ständigt tomma mjölkpaketen.  Det gör jag inte. Istället njuter jag. Jag njuter av tystnad, att kunna gå långa promenader med Leia, att bara ha med mig en handduk och en nektarin när jag ska ut och sola, att skita i middag och äta mackor och fil istället.  Jag njuter av att inte ha typ en enda tid att passa förutom när jag ska börja jobba. Det är en ovan känsla,  men skön...

Tror inte  jag varit själv så här länge sen Axel föddes... Resten av familjen är hos farmor och farfar i Uppsala. De har roligt och jag har det skönt. Win Win. ..

Som sällskap har jag Pokémon Go. Idag lyckades jag fånga Pikachu dessutom. Och har gått över 1 mil tre dagar i rad. Leia är också mitt sällskap. När hon inte nästan dör av värmeslag. Då är hon mer ett orosmoment. Icke att förglömma har vi ju också två friska marsvin som sällskap. Thank God!

söndag 3 juli 2016

Varje morgon går Elin upp först av alla.

Idag klockan 05.00. Trots att det var söndag. Trots att det nästan är sommarlov. Trots att alla är lediga.

Varje dag längtar hon tills nån annan kommer upp. Inte för att hon så mycket längtar efter sällskap. Utan för att hon ska kunna lägga sin beställning.

Kan jag få en macka? Utan kanter, i små bitar och med ost? På en tallrik.  Och mjölk.

Såklart hon får. Varje morgon !