torsdag 30 december 2010

Bilder också!



Här är lite fina bilder som Lisa tog igår när vi var ute och tränade!


Fina Engla och Leia efter träningsstunden...
Leia visar hur man gör ett fint avlämnande...
Och hur man snabbt tar sig tillbaka till matte med dummisen...
Vi provar att gå lite fot...
Och så här sittar man i lydnadsfot!

Uppesittarkväll...

blir det ikväll igen... Vi fick ju varsin Bingolott av svärföräldrarna till förra uppesittarkvällen, dagen före julafton. Då hade jag en sån sagolik tur att jag vann en lott till kvällens miljonbingo! Alltså har vi nu bjudit in mina föräldrar på uppesittarkväll med bingolotto även ikväll... Först ska vi dock få lite mat hos dom.

Jag glömde ju skriva i mitt förra inlägg att Leia har blivit en stor tjej och börjat löpa! Hennes syster började dagen innan, så de följs verkligen åt. Hon har varit extremt lugn och trött sedan hon började löpa, hon ligger mest och sover inne. Ute är hon dock pigg och glad och ärligt talat har det varit rätt skönt att hon varit så lugn nu när det varit jul och julbestyr och jag inte hunnit med att träna som vanligt med henne.

Igår var jag och Lisa och tränade lite hund för första gången på väldigt länge. Leia och Engla har så roligt ihop, de är nog ganska lika i sättet. Bosse var också med på promenaden som vi började med, han passade på att visa Engla att han absolut inte ville vara med att leka. Även Leia fick sig ett litet tjuvnyp när hon dunkade in i Bosse, jag tror inte han hann förstå att det faktiskt var lillasyster. Men det gör absolut ingenting, jag exploderar själv när de ränner in i mig när de leker, även om det inte är hårt. Jag vill INTE bli fälld av två hundar som kommer i full kareta rakt mot mig. Så därför brukar jag överreagera ganska ordentligt om de knuffas, mest för att markera att det inte är OK!

Jag tränade lite posistion och lite fotgående och läggande. Sen tränade jag mycket passitivitet när hon fick sitta lös och titta på när Engla tränade. Det gick väldigt bra, hon var alldeles lugn och tyst och verkade inte tycka det var alltför konstigt. Men när jag sen började gå ner på knä och ta kort på Lisa och Engla när de tränade blev det alltför svårt... Då vet jag i alla fall det...

Jag är numera bilägare! Vi lånade ju svärmors lilla Skoda för ett tag sen och nu när de var nere bestämde vi för oss att köpa den av dem. Det är otroligt skönt att ha två bilar, framförallt nu på vintern. Och när jag jobbar kvällar och nätter och vi hämtar och lämnar om vartannat på dagis, så underlättar det oerhört med två bilar. Man känner sig lite lat, men jag får väl träna på annat sätt... Sen är jag ju alltid beroende av bil när jag ska ut och träna hund och då är det tråkigt för Björn och Axel att inte kunna ta sig nånstans heller. Igår var vi och köpte hundgaller och bilbarnstol så nu är den anpassad till hund-och barnbil också!

Vi upptäckte också att Leia har gnagat av sladdarna till lamporna där bak, så det har Björn försökt laga idag utan framgång. "Världens dyraste labrador" döpte Björn raskt om Leia till...

Nu ska jag pallra mig ut med hundarna innan middag och uppesittarkväll... Ha det gött allesammans!!

lördag 25 december 2010

Juldagen 2010...



har förflutit vansinnigt lugnt och stillsamt... Efter en lång slapparmorgon och avvinkning av farmor och farfar som skulle hem till Uppsala igen begav jag mig ut på en promenad med hundarna. Jag hade tänkt mig en långpromenad men hamnade snart i en avgrundsmarch eftersom det inte gick att gå någonstans pga av all drivbildning... Ni som känner mig är bekanta med min avsky att gå tillbaka samma väg, vilket innebar att jag gav mig den på att det skulle gå att gå RUNT på promenaden... 2 timmar och ett antal kalorier senare var vi hemma igen. Sen har hundarna sovit gott och vi har tittat på film mest hela dagen...

Julafton igår var fantastiskt mysig! All den stress och press och jäkt och stök som man har känt innan är helt bortglömt när man ser Axels glädje och hur spännande han tycker att det är. Och hans lyckliga skrik när tomten kom uppe i backen "Det ÄR på riktigt mamma!!" slår liksom allt! Det enda som var lite synd är att Björn var ute med Bosse precis när tomten kom, det är så himla typiskt!!


Axel i spänd förväntan och sedan det efterlängtade mötet!!


Leia var den enda som inte fick paket från tomten eftersom vi plötsligt på förmiddagen hörde hur det knaprade under bordet... Då hade hon hämtat sitt i förväg och även raskt avverkat det... Det var ett ben och en Kong Exreme, det ska bli så spännande att se om den håller. Än så länge har den faktiskt gjort det och den är extremt populär!! Och hon har ju även fått en fin lila fäll att ha i sin stora Biabädd, så det var nog inte så synd om henne...

För övrigt har vi även kompostgaller runt granen numera, vi behöver väl inte närmare gå in på varför...

Imorgon räknar jag med att få en ungefär lika lugn dag som idag, ska väl försöka att plugga litegrann har jag tänkt.. Axel är ju hemma hela veckan så det är nog bra att passa på när Björn är hemma imorgon...

Bilder från julafton och vintern i övrigt kommer snart....




söndag 19 december 2010

Fjärrkontrollen är hittad!!

Både Leia och Axel som vi också försökte beskylla var oskyldiga! Fjärrkontrollen låg nere vid fotändan vid vår säng så det var nog vi själva som haft bort den...

I fredags tränade jag med Lisa och hennes jaktgolden Engla. Vi körde lite apportering men det gick sisådär... Dels tror jag Leia blev störd av Lisa som kastade, hon är ju inte van vid det, jag kör ju i princip alltid själv eller så är det möjligen Björn som kastar som hon känner. Nu sprang hon genast till Lisa för att kolla läget. När hon väl kom sen var det nog för mycket snö för buset tog överhanden. Hon slängde och dängde med dummiesen på ett sätt som hon aldrig gör annars. Därför fick apporteringsträningen ett raskt slut och vi gick in och körde lydnad. Ja, ni läste rätt, vi gick in... Det är så lyxigt nu så att Kennelklubben har en stor lokal med matta på golvet som gör att man kan vara inne och träna nu på vintern. Det går väl inte att vara supermånga och inte att köra så hemskt vidlyftigt, men för oss två funkade det kanon. Fantastsikt att man kan träna två valpar, båda med klicker, utan att de störs nämnvärt av varandra. Jag märkte dock att Leia smög upp sig i stressnivå, så jag körde mycket lugna kontaktövningar, sitta fot och positionsövningar. Gick lite sisådär även det, hon var lite för stissig...

Idag har Axel varit på sitt första "riktiga" kalas utan mamma... Ett stort steg för en mamma, ett lite mindre och roligare steg för en fyraåring verkar det som. Efter ett stort trauma dagen före, accepterade han tillslut att han skulle ge bort dels en Legopolismotorcykel och dels, det värsta av allt, en ficklampa med Ben 10!!! Han grät i en halvtimme när han insåg detta, men sen när han gråtit färdigt var det helt ok och han hjälpte mig att slå in paketet. Jag försökte få lite skoljobb gjort när han var där, det gick väl lite sisådär...

Eftermiddagen har jag varit djupt nere i "tyck-synd-om-mig-träsket" och jag är fortfarande där... Med något av en sista konstgjord andning eftersom jag är på jobbet... Hoppas det känns bättre imorgon, jag börjar, mot min vilja, bli stressad inför det här med julen... Hur ska allt hinnas med, och hur ska jag hinna plugga? Och hur ska jag dessutom hinna jobba?? Och sen ska ju Axel såklart vara ledig från dagis, för "den här dagen är han ju såklart välkommen, men du ska veta att han är det enda barnet"-dagar finns det gott om i helgtider... Varför är alla andra föräldrar lediga jämt??

torsdag 16 december 2010

Lite bilder



Tre gubbar, tre gubbar, från pepparkakeland...

Långa, härliga pulkabacken!

Fantastiskt vackert med all snö på träden!

Axel gillar att åka pulka!

Blåsigt på kalfjället!!


Skön härlig dag!
Pappa och Axel myser!

Vårt fina pepparkakshus!

Bosse i full fart!

Testar lite finesser på kameran...

Kompisarna!

Axel och Leo i snön

Bosse och Leia i snön!


Och tillslut en film på Leia i snön:

Vanligtvis är jag ganska snäll...

Jag kan inte säga att jag särskilt ofta hamnar i konflikt eller argumenterar med folk... Men, när jag har hundar i koppel framför mig blir jag som förbytt... Jag blir så fruktansvärt jävla irriterad på folk som inte kan kontrollera sina hundar!! Jag har en kvinna som bor här ovanför som verkligen retar gallfeber på mig. Hon har en hund av spetstyp som alltid är helt rabiat och skäller och gormar... Vanligtvis träffas vi på en smal gångbana, hunden står då längst ut i kopplet och hon hänger bakom. Sen tycker hon att jag ska gå förbi på de 15 cm som finns kvar av gångbanan... Idag träffade jag henne igen, dock på en stor, superbred bussgata. Skönt tänkte jag, då behöver inte problemet uppstå. Men, vad händer? Jo, hon stannar först med hunden längst ut i kopplet på sin sida... Sen drar hunden henne över hela gatan, hon gör små halvhjärtade försök att stoppa den. När hunden är några decimeter från mig och mina hundar så ryter jag i. Du kan INTE släppa fram din hund hit!! " Nej, svarar kärringen då, det är ju därför hon är så arg på dina hundar". Det skulle hon inte ha sagt, herregud vad jag tände till!! Vad jag sa vet jag inte riktigt säkert, kontentan var i alla fall att hennes hund inte skulle bestämma vem de skulle hälsa på... Och ännu mindre ska hennes hund bestämma vem mina hundar ska hälsa på!! Jag skulle nog behöva träffa den där damen utan hundar och ta ett allvarligt snack med henne, det är jobbigt när man träffas så här var och varannan dag...

Träningen med Leia går framåt, just nu är det väldigt kul! Vi har ju av förståeliga skäl (typ 75 cm snö...) inte kunnat träna så mycket vanlig träning sista tiden utan vi har ägnat oss väldigt mycket åt positionsträning i foten, och avlämningar i apporteringen. Det har gått fantastiskt bra och fort framåt. Avlämningarna har jag tränat dels på "Anitas sätt" genom att låta Leia ta apporten och sen backa och visa att jag vill ha apporten i händerna. Dels har jag klickat in henne när hon lyfter upp apporten och höjer blicken mot mig för att vilja lämna av apporten. Jag har även klickat in att hon inte tar om eller tuggar på apporten, utan bara håller lugnt och fint tills hon får ett släppkommando, "tack". De här bitarna har jag satt ihop och det har klickat superbra! Just nu har hon fantastiska avlämnanden i alla situationer, riktigt superkul!! Jag vet att det inte kommer att vara för evigt, jag vet att hon kommer få andra idéer och andra tankar, men det känns som vi har en bra grund att falla tillbaka på nu.

Posistionen i fotgåendet har jag jobbat på genom att i princip bara stå stilla och vänta i att hon hittar rätt position. Nu kommer hon i princip alltid in perfekt och sitter supersnyggt med fin kontakt. Hon tar upp kontakten när jag säger fot och har helt klart en förväntan på kommandot. Jag kan flytta några steg åt sidorna och hon följer fint med rumpan och flyttar efter. Jag har även tagit nåt steg framåt och hon följer fint och hittar fint in i utgångsställning vid halten utan hjälper. Jag har ännu inte gått några egentliga sträckor än, vill att positionen ska sitta till hundra procent först!

I övrigt har vi tränat ställanden, både med kommando, men framförallt med visslan. Funkar också bra men har inte börjat ta in det i lydnadsträningen riktigt än. Snabba lägganden tränar vi också på, men där har jag lite svårt att få det att funka när hon är vid min sida. Det funkar när jag står stilla men inte när jag går... Jobbar på att få henne att smäcka ner i backen samtidigt som jag sätter ner vänsterfoten, detta för att få ett snabbt och koncist läggande. Går som sagt lite sisådär, jag är inte helt nöjd, men har heller inte tränat detta så mycket.

I apporteringen har jag även jobbat en hel del med att skicka henne mot dummysar hon inte sett att jag lagt ut, som linjetag fast hon inte vet att det finns nåt där. Jag vill ju att hon ska gå på mitt ut-kommando oavsett om hon tror att det är nåt där ute eller inte. Så just nu jobbar vi hårt på att hon inte ska tro att något finns där, men det gör det, varje gång. Det har funkat bra hittills. Jag har även börjat träna närsökssignal lite mer frekvent, något som jag har haft lite svårt med tidigare då hon blivit väldigt störd av pipan, men nu köper hon det fint. Bra med snön, bara att strö ut lite godisar runt sig och sen får hon leta...

I övrigt i livet är det som vanligt full fart! Jag är just hemkommen från Stockholm där jag varit uppe på Karolinska i två dagar. Två dagar fyllda från morgon till kväll av föreläsningar och seminarier. Jag var sjukt trött när jag kom hem igår kväll... Och idag har jag haft vansinnigt svårt att få nåt vettigt gjort. Det känns som man inte vill plugga just nu, bara pyssla, baka, göra julgodis och fixa det sista inför julen... Men universiteten har ju som bekant, av någon outgrundlig anledning, inga jullov så det är bara att jobba på!

Bobban har ju flyttat in här för några veckor. Han sköter sig helt fantastiskt fint, är så snäll så snäll och har inte gått hem till sitt "ordinarie" hem en enda gång. Duktig jaujau!! En lampa har han kraschat när magen tog emot uppe i fönstret, men det får vi leva med. Jämfört med Leias förstörelsekonto så känns det som ingenting... Senaste två dagarna när jag var i Stockholm rykte en Spidermanfigur, ytterligare ett duntäcke, några legobitar och kanske ev. en fjärrkontroll. Den har vi inte hittat än...

Nu ska jag ägna mig åt att lägga in lite kort här i bloggen, och kanske också nån film??

onsdag 1 december 2010

Lite trånga...

När jag hämtade Axel på dagis häromdagen hängde det en lapp:

"Axel klagade på att gummistövlarna var lite trånga"

Jaha tänkte jag, de är ju nästan nya... Kollade på dem och de var storlek 22!!! Nämnas bör att han har 29 på sina vinterskor... Stackarn, tårna måste varit helt mosade i stövlarna! Nu är han nyekiperad med fodrade gummistövlar (som jag har varit bestämd motståndare till) med dinosaurier!!

Mer snö har det såklart kommit! För er som inte har Facebook lägger jag ut lite bilder som jag tog idag. Fascinerande mycket snö! Och mer ska det tydligen komma enligt SMHI, klass 1 varning är återigen utfärdad. De duggar tätt... Får se om vi tar oss till dagis imorgon. Igår fick vi ta pulkan och apostlahästarna när vi skulle hämta. Björn fick sluta tidigare för det gick inte jobba.

Vår framsida




Vår baksida, mjukt inbäddad....
Leia har bra utsikt... Kolla det 1 m höga staketet....





Högalundsgatan uppåt....




Och Högalundsgatan neråt...

Leia har varit lite "tråkig" en period igen... Svårt att komma till ro inne, trampar och trampar var jag än går.... Jag blir irriterad, hon blir nervös av det och trampar ännu mer... Jag tycker inte det känns riktigt bra att stänga in henne för mycket heller, då ligger hon bara vid gallret och ser djupt olycklig ut. Jag vill att hon själv ska gå och lägga sig och vilja ligga kvar där för att det är skönt... Jag har idag provat att öka maten lite, jag tycker hon blivit väl smal och jag minns att hon var så här "trampig" tidigare en gång och när jag ökade maten blev hon lugn igen. Det har faktiskt fungerat mkt bättre idag, så jag håller tummarna att det hjälper!

Igår insåg jag också att jag helt glömt bort koppelträningen... Jag har ju henne i princip alltid lös, hon är ju så fantastiskt lätt att ha lös, kommer alltid när man ropar och håller sig på lagom avstånd... Men sen var hon ju hos hundvakt en del förra veckan och då hade hon varit rejält dragig... Och igår hade jag henne i koppel en stor del av promenaden, och JA, hon drar verkligen. Hårdträning hela promenaden igår, ibland blir min envishet helt abnorm!! I fullständig snöstorm och kyla stannade jag varje gång kopplet sträcktes och backade, backade, backade tills Leia sökte min kontakt. Då gick vi vidare några meter tills kopplet sträcktes igen... Promenaden tog lång tid och vi kom inte så långt, men jäklar vilken skillnad det var idag! En enda gång behövde jag backa idag, sen har hon gått så fint så fint! Hon var ju lättlärd enligt FART-testet och visst stämmer det!

Idag fick jag mer användning av det jag lärde mig på FART-testet. Jag tränade lite med Leia på lunchen och tänkte avsluta med ett linjetag. Jag upptäckte nämligen igår att hon inte alls kan ordet ut om jag inte synligt har lagt någonting där ute... När jag droppade en dummy på promenaden förstod hon inte alls vad UT betydde, för hon såg ju ingenting därute... Så det tänkte jag avsluta träningen med. Jag satte Leia och gick och la ut dummyn. För att det skulle bli lite svårare för henne tänkte jag vända om och gå några meter och Leia följde snällt med som om hon inte alls brydde sig om dummyn som låg längre bort... Men sen när jag tänkte vända, så läste hon mig direkt och stack i full fart mot dummyn. Jag hann stoppa henne efter bara några meter men då insåg jag hur laddad hon var och bestämde mig för att gå en promenad först. Sen tänkte jag komma från andra hållet och skicka henne på dummyn. Men när jag gick promenaden var hon ganska laddad hela tiden och jag bestämde mig därför för att hon inte alls skulle få det hon förväntade sig. Utan vi gick sakta och stilla fram till dummyn, jag plockade upp den och la den i fickan. Snopet för Leia, kändes grymt bra för mig!

Nu har ny kurs i skolan börjat igen. Massor att läsa och massor att sätta sig in i. Men det är skönt att praktiken är klar för den här gången och man kan koncentrera sig på skolan istället.

I helgen jobbar jag för första gången på 6 veckor. Ska bli jättekul, jag längtar verkligen! Nu ska jag titta lite på arga snickaren, det är alltid spännande!