Oj, oj oj...

...vad mycket man har att göra som mammaledig... Mitt liv är helt hysteriskt just nu, jag tror inte jag har haft en dag utan aktiviteter på flera veckor... Det är folk som ska hälsas på, folk som ska hälsa på, det är öppna förskolan och det är fika och lunch på stan... Det är sannerligen tur att vi flyttar tills jag ska börja jobba igen, för jag hade aldrig hunnit med att jobba här uppe... Skämt åsido, det är superkul att träffa alla härliga människor och roliga ungar!! Som det är nu skulle jag alltid vilja vara mammaledig!

I tisdags var den stora dagen! Jag och Axel (mycket stor hjälp) var barnvakter till Anton! Jag var superladdad och energisk upp till tänderna och allt gick som smort!! Jättekul, båda barnen skötte sig helt exemplariskt, så även Antons blodsocker. Så nu tror jag att de vågar lämna honom med gott samvete när de ska in på förlossningen!

Annars är senaste nytt:

• att jag var på en mycket rolig möhippa i lördags (kom hem kl. 03.00...), första utgången sen juli -05...
• Vi har ett nytt hus vi ska bjuda på i Västervik , gå gärna in och titta på det! http://www.hemnet.se/a.asp?id=3568112&q=1&s=4
• Axel har två tänder!
• Axel kan krypa och reser sig nästan mot saker.
• Björn fyller 30 på lördag, han firar det med svensexa.
• Jag firar det med sing-star afton med svensexeänkorna...
• Jag fyller 30 3:e maj, hemska tanke!!
• Vi firar båda det här med öppet hus den 28 april från kl. 14.00 och framåt! Alla som jag känner och som läser det här är hjärtligt välkomna, bara ni kostar på er ett sms eller mail innan så jag har en aning om hur många som kommer!!

Jag har även 1 miljon saker att fixa med på internet, så det är bäst att jag jobbar vidare... Ha det bra allesammans, njut i regnet!!

Konstigt vemodigt...

...känns det idag. Jag har nästan bara varit glad för att vi bestämt oss för att vi ska flytta, även om det självklart är tråkigt att lämna alla man känner. Men idag har det känts tungt, jobbigt och bara sorgligt att lämna allt... Jag vet inte om det är för att det verkligen börjar bli konkret nu, jag var och sa upp mig från jobbet idag, vi har sagt upp huset och vi har fått lägenhet i Västervik... Jag som inte ens har trivts bra här ute i ödemarken på slutet, grinar när jag är ute och går för att det är så fint här... Och jag var uppe på min fd arbetsplats, 70 UD och alla var så snälla och det var så roligt så jag ville bara stanna där för alltid! Och jag tycker det är så hemskt att lämna alla människor, man har ju träffat så mycket trevliga människor sen man fick barn och Axel har många kompisar. Nu har jag ångest och tror att Axel inte kommer ha en enda kompis på sitt ettårskalas... Usch, jag undrar verkligen vad det är med mig, jag är helt labil och sorgsen... Idag fick jag ett totalt hysteriskt gråtanfall á la förlossningsdepression, när jag läste en artikel i Vi Föräldrar. Visserligen en fruktansvärt hemsk artikel om en familj som förlorat sin son i cancer, men ändå... Om det trillade några tårar, men det var snyft, hulk och förtvivlan!!

Jag ska lägga mig tidigt ikväll, kanske är det sömnbrist som gör att jag mår så dåligt. Sov jättedåligt i natt, vet inte varför. Nu ska jag äta en macka först, sen bums i säng!!

Skrämmande bra städtips...

...har jag just upptäckt. Med fasa insåg jag att det var superskitigt här och vi får besök av Emma och Vincent imorgon och prio nummer ett blev toaletterna. För att effektivisera städningen (klockan är trots allt över åtta på kvällen...) beslutade jag mig för att testa Lidls våtservetter, de som jag har och torkar Axel i rumpan med. Och händer och ansikte också ibland om det kniper.... Det visade sig att de var otroligt effektiva! Alla äckliga intorkade fläckar liksom alla kalkfläckar försvann snabbare än blixten! Då kan man ju börja fundera på vad som är i dem och hur nyttigt det är att torka huden med de kemikalierna... Nåväl, fint blev det i alla fall...

Idag har vi varit på fika hos Klara och Viktor igen. Kristina och Arvid var också där, så det var riktigt bus med tre grabbar! Sen tog Bosse, jag och Axel en promenad runt Hågahögen, Bosse njöt av att vara tillbaka på gamla marker igen!

I helgen var vi ute på Gräsö, på kusinträff (Björns sida). Axel var så duktigt, pigg och glad hela dagarna och på kvällen somnade han gott och sov i princip hela natten. Trots hög feststämning med musik och glada tjoande människor precis utanför dörren. En riktig liten vollapojke som mormor skulle ha sagt...

Nu är det en liten vilopaus framför tv:n som gäller, sedan bums i säng...