Jag började med att sätta Leia på gräsmattan. Sen la jag bollen (hade bara boll, insåg på promenaden att jag var hemskt sugen på att träna detta och hade alltså inga dummisar...) snett bakom henne till höger. Jag ställde mig mittemot henne, blåste stoppsignal, höll upp höger hand och sen gav jag (tror jag) ett högertecken. Leia verkade också tro det, för hon gick fint åt höger. Sen gjorde jag samma sak åt vänster, höll upp vänsterhanden i stopptecknet och skickade henne vänster. Gick också finfint. Provade så här nån gång till och även det gick bra. Dags att göra det svårare. Nu la jag ut bollen, tog med mig Leia ganska långt bort och satt henne där. Sen gick jag förbi bollen på en linje som gjorde att om hon sprang mot mig skulle hon ha bollen några meter till höger om sig. Sen kallade jag in, när hon passerat bollen blåste jag stoppsignal och skickade henne höger. Gick helt perfekt!!
Nu ville jag se vad som hände om hon hade två möjliga håll att gå... Nu fick vantarna komma till pass eftersom de var två... Jag satt Leia på gräset, la ut först en vante till vänster om henne, sen en till höger om henne. Jag insåg sen efteråt att jag inte direkt hade nån plan om hon gått på fel vante mer än utebliven belöning... Hur som helst... Jag bestämde mig för att skicka på den jag lagt ut sist, eftersom hennes minnesbild av den borde vara starkast. Alltså skickade jag henne på ett högertecken. Hon vände åt vänster men gick fint till höger och tog den högra vanten. Hon tog ju rätt vante, var inte ens på väg åt fel vante, men jag ville ändå att hon skulle vända sig åt rätt håll. Petnoga är man... Den vänstra vanten låg ju fortfarande kvar och den fick ligga. Sen la jag ut den högra igen och skickade höger. Nu gick hon perfekt, vände åt höger och tog högra vanten. Vi avslutade med att skicka på den vänstra vanten utan någon störande högervante, och även det gick superbra. Roligt att Leia tydligen redan kan det här. Hon verkar fått det med Guiness mjölk... Allt detta kan jag också informera om att vi gjorde med två rådjur som betraktare ca 10 m in i skogen... De är inte så rädda av sig längre precis!
Igår satt jag och läste lite på reglerna inför den här lydnadstävlingen som jag tydligen anmält mig till. Jag insåg då till min förskräckelse att det inte är nåt fritt följ (som är det enda vi har tränat) utan att det är linförighet (som vi aldrig har tränat). Jag var lite orolig att Leia skulle tycka att hon var på koppelpromenad om vi skulle gå fot med koppel, eller att hon skulle blanda ihop det med jaktfoten som jag ibland tränar med koppel. Så idag var jag tvungen att prova även det. Det var skönt att inse att fot är fot för Leia, oavsett om matte nödvändigtvis ska trassla med ett koppel också...
Igår insåg jag också att jag aldrig tränat eller provat tandvisning. Som tur var skulle jag träna med en kompis så då fick hon agera domare. Och då insåg jag att det här var någonting som vi ska öva lite mer på... Inte ens den bästa stadga i världen (som jag skryter med att vi har) kunde hålla Leia från att krypa ur skinnet av glädje så fort "domaren" närmade sig. Nu blir det belöning för att sitta stilla och titta på matte under tandvisningen....
Nu är det dags att fokusera på det sista på inlämningsuppgiften i akut kardiologi, sen blir det dagishämtning, middag och sen iväg på vardagslydnadskurs. Idag ska de få shejpa och klicka varandra till olika saker, det ska bli så roligt att se!! Imorgon drar jag norröver för att först hinna med jaktkurs hos Anita imorgon kväll och sen campusdag hela fredagen. Räknar med att komma hem sent fredag kväll... Ha det gött allihop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar