tisdag 10 augusti 2010

Lite klagomål...

på dålig uppdatering har jag fått och det med all rätt... Saken är den att jag försökte uppdatera när vi åkte hem från Uppsala sist, men just när jag skulle skicka iväg det så försvann det och jag blev så arg så arg!! Så då straffade jag bloggen med att inte skriva nåt alls. På länge... Nu har jag smält ilskan och skriver igen...

På väg hem från Uppsala senast skrev jag allt om vad vi hade gjort däruppe... Nu orkar jag inte skriva så mycket om det, det är för länge sen, men lite grann kan jag väl berätta...

När jag kom upp efter att ha jobbat två nätter och inte sovit knappt nåt alls, var det dags för ett för tidigt fyraårskalas... Farmor hade ordnat med en fantastiskt fin Spidermantårta, det tror jag gjorde hela kalaset! Han var så lycklig!

På lördagen var det dags för den berömda Jarl-Mårdh-Ax-träffen... Det är Björns alla kusiner (7 st) med familjer som nu träffades för andra året i rad. Vi var 12 vuxna och 9 barn. Liksom förra året var det jättetrevligt och nästa år är alla välkomna till Västervik! Vi har ju som sagt trädgård att tälta i! Då lär det ju i alla fall vara minst ett barn till dessutom eftersom Teodors lilla syskon var med i magen det här året.

I söndags åkte vi hem och jag fick gå direkt till jobbet min stackare...

I veckan har jag jobbat en hel del, jobbade natt hela helgen. I söndags hade vi ju såklart kalas för vår fina fyraåring! Han fick massor av fina presenter, bl.a. en CD-spelare och en radiostyrd bil.

Sen ett tag tillbaka har vi pratat med Axel om att han ska lära sig att somna själv igen. Han har ju i hela sitt liv, från att han var typ 6 månader somnat själv i sin egen säng. Vi har läst några sagor, sagt godnatt och gått ut. Det har alltid funkat hur bra som helst. Sen föll vi till föga när han slutade med napp i julas. Då låg vi hos honom tills han somnade, och sen var vi fast... Vi har gjort lite halvhjärtade försök med att inte ligga hos honom, men vi har alltid hamnat där ändå till sist. Jag tycker det är så tråkigt att ligga där, jag blir så irriterad och stressad och tänker på allt annat jag kunde göra... Björn somnar alltid som en stock och sen är han helt förstörd resten av kvällen. Så, nu skulle detta få ett slut... Av nån anledning sattes dagen till hans fyraårsdag och det var bara att ta tjuren vid hornen... Axel var helt med på noterna hela dagen, vi pratade och pratade om det och han var så stolt att han skulle somna själv! Ända tills tio minuter innan han verkligen skulle sova... Då ville han INTE längre!! Men det var bara att köra den hårda linjen och hålla fast vid sin princip. Han spelade ut alla sina register för att få mig på fall, och föll gjorde jag nästan, jag stod i köket och grät! Han grät och grät och skrek " Jag vill inte ha nån CD-spelare eller radiostyrd bil, jag vill BARA att nån ska ligga hos mig!!" Han skrek också " Jag tycker det är tråkigt när ingen älskar mig längre!" Samt "Jag vill inte vara fyra år, jag vill inte vara en stor kille!! Jag är liten och behöver nån som ligger hos mig!!" Hur kan barn vara så melodramiska??

Hur som helst, jag grät och snörvlade i smyg i köket, sen gick jag in till honom och var lugn och bestämd och försäkrade honom att det här skulle visst gå bra, han kunde visst somna själv!! Och såklart han kunde!! Tillslut somnade han och sov hela natten i egen säng!

Igår kväll fick han en liten paus eftersom han var med mormor och morfar på Kroken, en stuga ute på vackra Gränsö. Där kunde han vara liten och fick somna med morfar... Ikväll var det den hårda vägen igen. Det gjorde ju inte saken bättre att han precis innan sängdags störtade utför trappan och slog sig blodig i händer och på knän. Jag gick ut och powerwalkade och Björn fick ta fighten ikväll, men det hade gått jättebra! Han hade lyssnat på Alfons på CD-spelaren och sen somnat snällt. Så det tar sig nog!

Leia har blivit en helt annan hund. Hon är så lugn och trevlig inne och sen är det full fart ute som vanligt. Hon har nästan helt slutat bita sönder saker, jag vet inte när hon gjorde det senast. Jag har börjat träna lite mer regelbundet med henne också, dock inga långa stunder, men jag försöker köra nåt litet nästan varje dag... Vi kör mycket kontaktövningar, både framför mig och även sittande vid sidan. Sen tränar vi stadga i sittet, vi tränar ligg, ingångar vid sidan på mig och följsamhet. Och sen såklart inkallningar om tillfälle ges, det är svårt eftersom hon alltid är precis vid mig, både på promenader och när vi tränar... Hon är fantastiskt rolig att träna, men det är lite skillnad mot att träna med Bosse. Jag kan inte alls gå upp så hysteriskt i berömmet och belöningarna som jag brukar, då exploderar hon och bara hoppar och biter och blir helt galen... Jag belönar för det mesta väldigt lugnt och mycket med bara kel och kanske en godis. Hon går ändå upp ganska mycket i varv bara av det... Man behöver inte alls dra upp henne i aktivitet som man behövde med Bosse, hon bara vill vill vill jobba ändå! Rolig hund!!

Björn och Leia är anmälda till valpkurs. Jag är portad både av Björn och av instruktören, så jag får väl hålla mig hemma hos Axel... Jag vill nog inte vara med heller, jag blir lite nervös av att nån annan ska träna henne... Men jag ska vänja mig!!

Nu ska jag gå och äta lite kvällsmat och försöka förstå mig på hur jag lägger upp bilder i Picasa webalbum... Ha det gott!

2 kommentarer:

  1. Ha, ha. Ja, dom vet precis vilka knappar dom ska trycka på för att få som dom vill. Fnissade lite åt Axels kommentarer, men förstår att det var jobbigt just i stunden ;-)
    Skönt att det gick bra iallafall. Här går vi och funderar på hur vi ska få F att sluta med nappen. Men nu har hon den endast när hon somnar på kvällen så det är väl bara att ta tjuren vid hornen.....
    Ha det gott! Kram!
    /Therese

    SvaraRadera
  2. Ja, på nåt sätt funkar allt när man väl har bestämt sig... men det är just att komma dit... Axel gav sina nappar till Tomten och fick i utbyte en Kråka (från Mamma Mu)som gosedjur att ha om han blev ledsen på natten. Funkade bra!

    SvaraRadera