Välkommen Chill!

Den överväldigande majoriteten av er bloggläsare tyckte ju han skulle heta Morris. Sen började det diskuteras om det var kattnamn, tanthundsnamn eller bara väldigt vanligt. Leia blev vald till Sveriges vanligaste hundras och labrador till vanligaste hundrasen.  Därför blev det Chill. Hur vanlig som helst kan han ju inte bli...

Och nu känns det helt rätt. Han kallas ibland för Chill. Oftare för Chillen,  chille-dill, chippe eller lillfis.  Han kunde inte bry sig mindre, så än så länge gör det ju inget.

Han är väldigt söt. Och snäll.  Och duktig. Han lägger sig mitt i kaoset, lägger sig på sin lilla fäll och somnar. Sover som en stock med barn som springer framför nosen, mat som tappas runt omkring, grindar som öppnas osv. Det är stort. Och duktigt! På kvällarna är han utslagen från 19 och framåt. Runt 22 skakar jag liv i honom. Sättet ner maten som han kastar i sig på några få sekunder. Sen kissar han,  bajsar och sen somnar han igen. Gullunge!

Vi har tränat på bur eftersom det är så praktiskt när de ska börja vara själva.  Chill är inte imponerad av bur och hatar den. Idag har han sluppit.

Vi har tränat på att komma när matte ropar. Då får man en halv minigodis och det är han imponerad av och kommer oftast.

Vi har tränat på att dra ut allt toapapper från rullen medan matte har ett barn med schampo i ögonen i duschen. Också roligt enligt Chill.

Vi tränar på att kissa ute. Det är han väldigt duktig på och kissar alltid när man bär ut honom. Nu ska vi träna på att inte kissa inne. Det verkar svårare.

På nätterna tränar vi på att sova hela nätterna. Det är svårt tycker Chill eftersom ingen annan sover hela nätterna. Det hostas, springer barn fram och tillbaka, medicineras, hämtas vatten, kissas,  öppnas fönster, byts sängar och byts rum.

Oscar tränar på att inte då panik varje gång han ser Chill. Leia tränar på att inte vilja döda Chill varje gång hon ser honom. Elin tränar på att inte gosa med Chill varje gång han sover. Axel tränar på att bära Chill.

Vi tränar vidare,  Chill chillar,  jag stressar över allt jag inte hinner göra. Under tiden så blir han ytterligare en fantastisk del i vår familj! Välkommen Lillfis!