... och hade som allra allra roligast... När vi skrattade så vi skrek, vi kiknade och vi hade så roligt som vi aldrig nånsin hade haft förut och troligtvis aldrig skulle ha igen i livet. Då sa alltid mamma :
"Sluta nu, innan nån blir ledsen och börjar gråta".
Det där förstod man aldrig. Vadå gråta, vi leker ju och har roligt?? Jag minns inte de gångerna vi fortsatte med vår roliga lek. Grät vi då? Antagligen.
Det jag vet nu är att orden är mina. "Sluta nu innan nån blir ledsen"
Mitt i leken, mitt i skriken och skratten. Sluta nu. För jag vet att 15 sekunder senare gråter minst ett barn. Troligtvis 2. Ibland 3.
Undrar när man börjar förstå sånt. När har man blivit så gammal?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar