"Nu är det väl ändå dags...

för en till?? Hur gammal är Axel nu igen? Fyra? Ja men då får ni sätta fart!! Annars blir ni för bekväma!! "

Känns orden igen? Andemeningen?

Ja, det är dags. Det har varit dags i många år. Vi ville ha ett syskon till Axel när han var två. Men så blev det inte. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

"Jag vet ett par som försökte bli med barn i många år. Och sen, när de väl bestämt sig för att adoptera/göra provrörsbefruktning/etc, så visade det sig att hon var gravid!! Så slappna av istället! Det kommer när det kommer"

Ok. Det är alltså vårt fel... Vi kan inte slappna av. Men inte en enda studie visar på att det finns någon sanning i dessa påståenden. Men slumpens lyckträffar är det som det pratas om såklart!!

Att vara ofrivilligt barnlös eller som i vårt fall, en sekundär barnlöshet är en oerhört pressad och stressande situation. Samhällets normer gör gällande att man ska skaffa barn när man lever i ett förhållande och samhällets normer säger också att man ska skaffa barn nummer två snabbt därefter. Jag förstår att det är så. Men trots det vreds kniven om varje gång någon deklarerade hur "dags" det var. Och hur dåligt det var för Axel att vara ensambarn för länge.

Så jag ber er med detta inlägg att tänka er för en extra gång ibland. Tänk på att det ni säger kan såra så mycket mer än ni kanske någonsin kan förstå.

Och jag hoppas också att detta inlägg gör att fler vågar vara öppna med detta problem. Jag vet själv att det var en ganska effektiv samtalsdödare om man på frågan "är det inte dags snart" svarade "jo det har varit dags i flera år men jag blir ändå inte gravid". Folk kommer liksom av sig och jag tror att de nästa gång tänker ett extra varv.

Att drabbas av sekundär barnlöshet (att inte kunna bli gravid igen efter första barnet) var en stress i sig. Då hade jag ändå en fantastisk familj, vi var liksom redan en hel familj. De som drabbas av ofrivillig barnlöshet från början sitter i en än värre situation. Och min känsla där är att de utsetts för ännu mer frågor, ännu mer påtryckningar. Så återigen ber jag er. Tänk en gång extra!