Gråt och tandagnisslan...

Sista veckan här i Uppsala har gått åt till att åka runt till alla och säga hej då. Sorgligt, men ganska bra har det gått ända tills vi kom till Knivsta... Fruktansvärt sorligt, och jag undrar verkligen ibland vad det är vi har gett oss in på. Och om det är värt det? Just nu känns det som att vi lämnar de människorna som betyder mest i hela värden för mig och jag kan inte föreställa mig hur jag ska kunna leva utan att dela allt med Jessica... Men förhoppningsvis kan vi fortsätta att dela allt som är viktigt i alla fall, och även om vänskapen kommer att ändra karaktär så kommer den att bestå! Det är jag säker på! Och älskade Anton som för alltid har en stor plats i mitt hjärta, jag hoppas att han kommer att komma ihåg oss och att han vill fortsätta att ha oss, Nina, Ähh, Prrt och Bossen, som idoler ett tag till...

Andra som vi sagt adjö till är Daniel och Mimmi, Ulrika, Stefan och lilla Teodor, Therese och Felicia, Jenny, Axa och lilla Heinz, idag öppna förskolan och alla kompisar där, och imorgon blir det mammagruppen... Sen bär det av till sydligare breddgrader på lördag, vi tar farmor och farfar med oss och deras släp...

Till en början kommer vi att bo på ett torp några mil utanför Västervik och jag är osäker på hur ofta jag kommer att kunna uppdatera bloggen. Redan nu har jag problem med att lägga in bilder eftersom kabeln till det är nedpackad i en av ungefär 60 flyttlådor som står i vardagsrummet...En liten bild på lilla Lovisa fick jag i alla fall på mailen av Jessica, så den lägger jag in här, otroligt söt i sin fina klänning...

Nu ska jag gå och äta nygrillad kyckling, vi har grillat i Hörnbo för sista gången... Puss o kram!