ställs Leia inför numera på våra promenader. Den består i att hålla sig lugn och samlad och i fotposition trots att vi är tre personer som med enorm entusiasm i rösten utropar "titta!!" "Kakakaka!!" "Kissen!!!" etc etc. Det går lite sisådär och under förväntan faktiskt. Hon går upp i varv rätt bra och jag kan inte låta bli att utmana henne gång på gång... Nån gång ska hon väl lära sig att slå dövörat till...
Min egna utmaning består i att hålla en jämn och hög fart på en tvillingvagn i uppförsbacke med två barn studsandes upp och ner i takt. Dessutom taktfast ropandes "eja, eja, eja, eja!!" Jag tolkar det som Heja, heja. Det kan även vara en inkallningssignal, Leia, Leia...
Min utmaning är alltså lite mer av fysisk natur, Leias lite mer mental.
I övrigt ägnar vi dagarna åt att överleva. Sjuka, arga, ledsna små barn. Dessutom nyligen vaccinerade med 18-månaders vaccin så jag skyller allt på det. Och eventuellt en fas.
I övrigt har vi lagt ner det mesta av gången igen. Onödigt att gå vingligt och sakta på två ben när det går sjukt mycket snabbare och är mycket säkrare att krypa. Smarta kids!
Advent är här. Ljusstakarna är i fönstren, pepparkaksdegen ligger i kylen, saffranet ligger i kryddhyllan. Allt är som det ska vara med andra ord. Bara snön som fattas. Men i ärlighetens namn är jag otroligt glad att den dröjer. Min dos är uppfylld av de senaste åren.
- Posted using BlogPress from my iPad
Kram. Jo ni har haft mkt snö!!! :) /Ulrika J H
SvaraRadera