Herregud vad det ser ut här...

Att det ska vara så svårt att få nånting gjort! Det är väl bara att städa. Hur svårt kan det vara...

Drar igång omedelbart efter morgonpromenaden. Att plocka bort saker, ställa iordning, pyssla och pynta är bortprioriterat. Då hinner man aldrig till själva städandet, själva rengörandet. Likaså att damma. Man får liksom ta där det syns, dammet syns ju inte, så länge man inte rör det...

Fram med dammsugaren. Börjar i hörnet. Omedelbart har jag ett barn i attack mot dammsugaren. Försöker avleda. Misslyckas. Omedelbart därefter blir barn nummer två djupt förtvivlat. Dammsugaren är läskig, otäck. Stänger av, tröstar. Barn nummer ett blir förbannad för att den stängs av. Barn nummer två är tillbaka i formen igen. Börjar dammsuga igen. Ett barn hänger på dammsugarmunstycket, ett på själva dammsugaren. Man får dra den försiktigt så inte barnen ramlar av. Eller så man inte dammsugar upp något barn. Dags att flytta soffan. Lyfter bort ett barn som sitter i vägen för soffan. Tar tag i soffan. Då har nästa barn hamnat ivägen. Flyttar soffan lite sakta så att barnet skjuts iväg.  Hinner få tag i dammsugaren och dammsuga hjälpligt bakom soffan. Fortsätter dammsuga, fortsätter balansera barn på dammsugaren, barn på munstycket och barn som sitter ivägen. Plötsligt dör dammsugaren. Följer sladden och hittar självklart ett barn i andra änden. Med kontakten i handen. Försöker avleda barnet, vilket givetvis misslyckas och vi har ett rasande barn. Det andra barnet drar ut böcker ur bokhyllan. Sätter i kontakten igen, föser bort det rasande barnet med dammsugarmunstycket och fortsätter dammsuga. Föser bort böcker, innebandyklubbor, plastbägare, klossar, traktorer och en båt med dammsugarmunstycket. Barnen är just där jag ska dammsuga hela tiden. Flyttar barn, föser barn, lockar barn. Strax är vardagsrummet färdigdammsugat. Förutom under barnhagen där barnen förövrigt vägrar vara. Men där dammsög vi ju innan vi satte upp den, så det skiter vi i. Gnälliga, griniga barn. Ooops, dags för mellis.

Banan och macka. Barn i barnstolar. Försöker ta tillfället i akt och dammsuga samtidigt. Inser det meningslösa i det när allt som borde komma i munnen kommer på golvet. Ger upp och inväntar ätande barn.  Hundarna trampar runt, runt... Visst ja, de har ju inte fått vatten sen promenaden. Vattenskålen är ju nämligen oemotståndligt rolig tycker båda barnen och därför får hundarna vatten när barnen är på lämpligt ställe, typ barnstolar eller sängar. Sätter ner vattenskålen. Mutar barnet med ett kex så jag får pusta och kolla mobilen lite... Min köpta frist blev kort, nu vill de ner... Sanering av barn och stolar. Barnen kryper frivilligt in i vardagsrummet, mot sina leksaker. Yes, nu har jag chansen. I samma sekund som dammsugaren startar har jag två barn hos mig igen. Ivägen, intrasslade, påkörda. Hela tiden. Skjuter bort gåstolar, barnstolar och vanliga stolar. Skjuter bort barn. Lyfter bort barn. Forsätter in i köket. Hasande bakom kommer ett av barnen som plötsligt har fått nog. Nog av detta jagande, nog av sina krypförsök, nog av sin förkylning, av sin hosta, sitt snor och sin astma. Ett fullständigt "världenrasarsamman-sammabrott". Stänger av dammsugaren, sätter mig på golvet och tröstar. Gosar, håller om, pussar och tröstar. Det blir lite bättre. Nafsar lite. Jodå, litet skratt. Lite bättre alltså. Lite mera bus, lite mera gos. Sen är det sammabrutna barnet ihopsatt igen och ger sig iväg igen. Fortsätter dammsuga. Runt stolar, bord och barn. Ut mot hallen. Och där inser jag genast mitt stora misstag. Vattenskålen. Den oemotståndliga.

Ett genomsurt barn och en sjö på mitt golv. Lyfter upp barn, lyfter in barn i badrum, tar av kläder. Och inser genast mitt andra misstag. Plask, plask, plask. Nåväl, barn ett är på skötbordet och måste färdigställas. Väl ute i hallen igen bedömer jag skadan och konstaterar att lite blöta kläder har ingen dött av. Ställer bort skål, torkar upp. Fortsätter dammsuga. Mosar upp skor på skohyllan. Alldeles för många skor, alldeles för liten skohylla. Här borde verkligen rensas...

Mot marodörernas rum. Här ligger Pixieböcker utspridda överallt. Plockar upp böckerna, ställer de fint i bokhyllan. Drar upp rullgardin, persienner och hämtar dammsugaren. Båda barnen står mot bokhyllan och drar ner alla böcker. Nåväl, jag får dammsuga ifred. Skjuter böckerna med dammsugaren istället. Kommer ut i hallen igen, där ena hunden har skakat sig så det återigen är fullt med hår. Dammsugar samma hall en gång till. Bara sovrummet kvar. Skyndar mig snabbt och hinner längst in innan något barn kommer ifatt. Svårare att komma ut igen, trångt och två barn ivägen. Lyfter bort barn, lyfter bort stol. Tar ifrån ena barnet nässpray som man tydligen inte kan ha på nattduksbordet längre. Tar ifrån samma barn en nässpray till som tydligen låg under nattduksbordet. Dramatisk scen, barnet mutas med en glittrig nalle. Förtränger att vi har en övervåning som också behöver dammsugas. Och en källare som också behöver dammsugas. Snabb koll på klockan. Shit! Lunchdags.

Sen var det bara badrummet kvar. Och det knäskurade jag när båda barnen sov efter lunch. Just det! Knäskurade!! Mest för att slippa dra fram moppen. Och sen var jag sen, men hann precis hämta storebror på skolan.

Tänk att det ska vara så svårt att få någonting gjort!!