För att den här hösten blir sämre än förra året... Rent sjukdomsmässigt alltså. Skolan började i mitten på augusti. Sen dess har minst en i familjen varit konstant sjuk. Axel var sjuk väldigt länge och nu har tvillingarna varit hostiga och snoriga i typ en månad. Båda har haft riktigt eländiga kruppanfall och jag har ångest för att jag ger dem kortison för ofta... Men vad ska man göra? ? Nu verkar jag själv fått falsk krupp, hemsk, ond hosta... Men inte så dålig i övrigt som tur är. Det finns det inte tid för.
Lite mycket nu tror jag. Mycket jobb, mycket på jobbet, mycket extrauppgifter på jobbet och mycket hemma. Jag har börjat glömma saker och dubbelboka mig ... Brukar vara min hjärna som säger stopp. Så nu ska jag börja träna på det där ordet nej igen. Idag kom jag inte ihåg koden till mitt VISA-kort. Har fortfarande inte kommit på den och vågar inte prova eftersom jag bara har ett försök kvar innan det spärras. .. I helgen ringde de från jobbet och undrade vem studenten som kom på måndag skulle gå med... (jag är huvudhandledare och borde organiserat lite bättre...). Än har jag varit på jobbet när jag ska men det är väl en tidsfråga.
Några gånger per år får jag lite panik över allt ansvar och allt extrajobb jag har tagit på mig på jobbet. Det som jag vanligtvis tycker är kul och utvecklande. Då googlar jag lediga jobb i Västervik. Så nu har jag lite funderingar på att bli tågförsäljare eller börja på McDonalds. Får se vilket jag väljer. Förhoppningsvis hinner min panik gå över innan jag har sökt jobben...
Nu har jag ett sista barn att få i säng. Det enda som slipper 5 olika mediciner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar