fredag 2 juni 2017

Imorgon springer min kära...

40-åriga man sitt livs andra Stockholm Maraton. Det är fantastiskt och otroligt hur han orkar träna och slita och plåga sig i över 5 timmar den dag det väl är dags. Mamma tycker synd om honom för att vi inte är med och hejar på honom. Jag påpekade då att det brukar inte vara så många från familjen med och heja när jag startar mina jaktprov heller. Men det var tydligen skillnad för Björn springer på GATORNA och så... Ska se om det finns nåt jaktprov på nån gata framöver...

Förra året var jag faktiskt där och hejade. Och det var väldigt kul och väldigt trevligt och vi hade så mysigt hos Mimmi och Daniel.

I år när Björn springer har Oscar vattkoppor..Axel troligen vattkoppor. Elin torkade vattkoppor. Jag har en infektion i huden ovanför ögat (tydligen osterilt när jag försökt operera mig själv) som har spridit sig ner i lymfan och gjort att en lymfkörtel vid örat är hård som en sten, svullen och öm. Penicillin i 10 dagar och salva. Blir en utmaning att överleva denna helg. Fast jag lovade just Axel att jag inte skulle dö av hudinfektionen.  Han kände sig väl utlämnad här med sjuka tvillingar och en far i Stockholm. "Dör man av det mamma? " Troligtvis inte men tack för omtanken.

Jag förväntar mig knappt nån sömn dessa nätter. Jag är värdelös på att vara själv med barnen på nätterna. Jag vill ju sova i källaren och det kan jag inte när jag är ensam vuxen i huset . Med inställningen ingen sömn kommer allt däröver bli en positiv överraskning. Därför är det sängdags nu.

Jag måste passa på att tacka för all fin respons på blogginlägget om tvillingarnas förlossning. Det poppade upp på Facebook och blev läst av många. Jag bloggade väldigt fint då ett tag, jag blir själv rörd när jag läser de olika inläggen. För att hitta fler fina, gå på ämnena ute i kanten och läs t.ex. inläggen som är märkta #tvillinggraviditet och #prematur .

Over and out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar