Varför lär jag mig aldrig??

Man ska inte prata om hur bra ens barn/baby sover...
Då är den vaken hela nästa natt...
Man ska inte prata om att det var länge sen man var sjuk...
Då sitter man där med feber och hosta!
Man ska heller aldrig, aldrig, aldrig skryta om sin hund...
Då förvandlas den... Till en vanlig, hederlig, lite halvt olydig hund!!

Det är just vad som hänt med Leia sista dagarna! Precis när jag hade skrivit mitt äckelskrytinlägg här i bloggen så förvandlades hon. Jag märkte det lite gradvis, hon började nosa alltmer på promenaderna... Jag fortsatte märka att hon visst inte alltid hörde så bra när jag ropade... Jag märkte också att hon inte alls tyckte att matte var underbar, fantastiskt och vansinnigt rolig hela tiden! Helt plötsligt har hon upptäckt lukter, vilt, andra människor, andra hundar, att barn ute är roliga och att man inte alls behöver lyssna på vad den där i andra änden av Bosses koppel vill säga... "Man kan gott sitta och titta på en fågel i flera minuter, hon kan gott vänta ett tag! Värre bråttom har vi inte!!"

Jag börjar få lite panik när jag märker att Leia trots allt är en vanlig hund. Hon har fasoner och idéer för sig och är temperamentsmässigt så långt ifrån mina andra hundar så jag blir helt handfallen... Hon är vild men förarvek för att uttrycka sig milt... Jag som är van att kunna dunka terriern i backen och härja rätt vilt måste nu lägga band på mig för att inte skrämma slag på stackars retrivern... Men samtidigt måste jag börja sätta gränser för henne, gränser som hon inte alls har testat under fem månader men nu kommit på att det absolut är värt att försöka lite bus!! Jag är chockad och hinner inte riktigt med!

Nu inser jag ju att det säkert inte ser alls så här farligt ut när folk ser oss, det är nog ingen som ens märker nån skillnad. Men jag KÄNNER skillnaden, jag ser att Leia har andra tankar och andra idéer än för bara någon vecka sen. Hon börjar bli stor! Och nu blev det plötsligt så jobbigt att träna... Ingenting funkar!! (Lugn lugn skulle jag sagt till mina valpkursare, det är en period de måste gå igenom... Fokusera på det hon kan och var konsekvent med dina "icke-förhandlingsbara" regler...) Men, nu är det ju MIN hund!! Då är det så lagom lätt att vara lugn, nu tror jag hon kommer bli förstörd!!

Idag tog jag i alla fall tjuren vid hornen och tog med Leia ut i skogen, alldeles själv. Jag tränade massor av inkallningar, jag tränade kontakt, följsamhet och stadga. Och det SÅG ju bra ut, men jag såg att hennes tankar var på annat håll och nosen fladdrade!! Jag jobbade även mycket med att hon skulle följa mig, jag vände tvärt om varje gång hon passerade mig. Jag fick i alla fall in henne mycket närmare mig och jag kände det som att hon hade bättre koll på mig allteftersom... Jag måste ta henne själv då och då, det är svårt att kunna fokusera fullständigt på henne om man ska dra en 10 kilos trött borderterrier efter sig i skogen... Bosse är inte riktigt inne på det här att springa och gömma sig när Leia försvinner, han är aningen motsträvig...

Jag avslutade allt med att träna lite passitivitet, jag satte mig på en sten i skogen. Leia kom och satte sig, men jag fick inte riktigt till en avslappnad känsla, så dumt när man såklart hade tidspress....

Ska känna av henne lite mer i några dagar, sen tror jag att kennelmamma Anita får sig ett samtal eller ett mail... Skönt att ha nån med vettet i behåll att bolla med!

Nu jobbar jag natt, ska snart få gå hem. Då ska Leia få träna sig på att sova när resten av flocken sover, nåt som alltid är lite spännande att se hur det går. Jobbar som tur är en enkelnatt så jag ska inte sova så länge imorgon har jag tänkt...

Även Axel är i en av de berömda "faserna" här i livet och oftast billig på Blocket. Idag var han kung och bestämde allt vid maten. T. ex. att vi fick sitta och skala alla hans små korvbitar eftersom han ville ha dem nakenfis och inte med skinn... Om man inte var snäll skulle kungen sparka ut en. Och det vill man ju inte, så jag skalade och skalade... Då blev jag insläppt i riket igen, det var skönt. Man kanske skulle curla sin hund lite också? Då kanske jag blir insläppt även i hennes värld igen??

Klubbmästare i medium...

Kan Bosse och jag numera titulera oss efter dagens KM på Västerviks brukshundsklubb. Jag anmälde mig häromdagen, mest för skojs skull, vi har ju inte tränat sen förra hösten... Så jag hade absolut inga förväntningar mer än att ha trevligt och att få aktivera Bosse och passiviera Leia... Jag tog Axel med mig för lite sällskap...

Det var två lopp i KM, ett agilitylopp och ett hopplopp. Jag kände direkt när jag gick banan att handlingen satt bra! När det var vår tur var däcket som hinder nr 2. Jag såg inte vad som hände, men det dundrade till bakom mig och sen såg Bosse helt yr ut, så jag tror att han helt missbedömde och dundrade rakt in. 5 fel för vägran fick vi, annars gick allt bra. Slalom satt som smäck!!

I hopploppet ( en klass 2-bana enl. domaren) gick vi helt felfria, jag är så nöjd!! Summa summarium fick vi alltså 5 fel och det vann vi på!

Leia var på den här klubben för första gången och hon skötte sig alldeles utmärkt. Hon och Bosse låg i buren tillsammans och när jag körde låg hon själv. Det gick jättebra. Hon var också ute en hel del och låg då stilla vid mina fötter helt lugnt och fint medans de andra körde. Duktig tjej!

Nu väntar köttgryta, potatis och stekta kantareller, mums!!

Jaha, så då var man student igen...

Eller i sanningens namn så har jag ju varit det i lite drygt en vecka nu, men det är först nu jag har tid att skriva... Jag som var så orolig för hur jag skulle fördriva dagarna kan väl säga som så att det är inte riktigt ett problem... Otroligt mycket litteratur som ska gå igenom, inlämningsuppgifter som ska vara inlämnade, studieuppgifter som ska göras, instuderingfrågor som ska svaras på, diskussioner på nätet man ska medverka i osv. osv. Jag är väldigt glad för att jag inte jobbar mer än jag gör...

Men vad kul det är!! Det är ju så otroligt mycket roligare att läsa om allt nu när man jobbat några år och man vet vad det är som är relevant och man förstår varför man gör som man gör på akuten vareviga dag! Och, man får många tankar om, varför gör vi så här, eller varför gör vi INTE det här?? Otroligt intressant att få en djupare förståelse för allt!

Mina dagar ser ut så här på ett ungefär: Upp vid 06.40, väcka Axel, äta frukost, åka med honom till dagis, liten morgonrunda för hundarna, plugga fram till 12. Sen lite lunch, liten lunchpromenad för hundarna och sen plugg igen fram till 14.45 då jag åker och hämtar Axel igen. Tror att Axel trivs med att vara på dagis så här regelbundet, han har varit helt okomplicerad och glad varje dag jag lämnat honom. Skönt! Och det säger sig väl självt att det måste kännas bättre och är lättare för honom om han träffar sina kompisar nästan varje dag mot tidigare ett par dagar i veckan...

Leia är jag också fantasktiskt nöjd med! Jag har ju funderat lite på hur det ska gå och plugga när man har henne springandes omkring och biter på allt. Men hon är precis som jag hade hoppats, lugn och snäll och ligger på mina fötter och sover hela dagarna.. Skönt!

I träningen har vi väl inte kommit så hemskt mycket längre. Jag var ju bortrest hela förra veckan och Leia var då hos sin uppfödare och hade härliga dagar tillsammans med alla andra hundarna där! Innan jag började skolan var vi ju förresten på valpträff igen... Vi fick prova på apportering för första gången, både med dummies och med vilt. Det var helt otroligt att se, jag som inte tränat någon apportering alls med Leia, blev nästan tårögd! Kvack kvack sa Anita och slängde ut fågeln i skogen. Tjoooff så det så stack Leia iväg och hämtade fågeln. Greppade och kom som hon aldrig gjort annat. Hur kan de det?? Tänk att det sitter så otroligt djupt rotat i deras gener, då kan man ju tänka sig hur mycket arvet faktiskt gör för vilken individ vi blir, både människor och djur...

Det jag börjat träna som är nytt är början till linjetag. Det går ut på att man ska få hunden att gå raka skick ut från föraren. Det här är nåt som man tränar på i lydnadsklass tre med vanliga hundar men med jaktlabradorer tränar man det när de är 4 månader... Och det går hur bra som helst! Än så länge kör jag bara med att hon ska springa till ett lock med en godisbit men hon är hur duktig som helst! Sen har vi börjat att gömma tennisboll i skogen och skicka Leia på små sök, nåt som också går helt sjukt bra!!! Vilken näsa!

Jag bara spyr beröm över min lilla hund, men jag kan inte annat än att fascineras. Och jag kan inte förstå varför inte ALLA som tränar hund har jaktlabrador... Men sånt här får vi inte prata högt om, vi vill ju inte att de ska bli sönderavlade som andra raser blivit! Jag hörde nån som hade en bordercollie och blev "beskylld" när hunden var duktig att hon hade ju en sån där "superhund", så det var väl inte så konstigt... Tur inte folk vet så mycket om jaktlabradorer...

Nu sitter jag och väntar på att Axel ska komma från dagis, idag fick pappa hämta eftersom han slutade tidigare för att åka till Uppsala och jaga i helgen. Axel och hundarna ska vara hos mormor och morfar imorgon kväll och på söndag när jag jobbar. Jag har lagt ihop kursböckerna för den här veckan, känner att jag måste få en liten paus...

By the way, en jätterolig träningssite har jag hittat här, när jag nu snart ska komma igång och träna igen efter min eländiga förkylning... Gå in och bli min träningskompis vetja!!

www.funbeat.se

Ha det gott allihop därute i regnet!